Gbg Swimrun 5 Juli och SUB50 drömmen

Dåtid

”Partiell främre X-bandsskada. verifierad med MR. Tappad på 50ml blod från knäleden 160413”

FAN! Vad skulle jag här att göra? Fotboll, tråkigt att kolla på, men riktigt roligt att spela. Att en fotbollsträning skulle ställa till det så passa mycket hade jag aldrig trott. Jaja, det är ju inte helt av och visst knät ser riktigt risigt ut och jag ska inte springa de närmsta 3månaderna. Men det tänker jag att det kan vi nog ändra på….. Och som det ändrades….

Nutid

Gbg swimrun. En träningstävling i all sin enkelhet. En app, några rödvita band, och kaffe/kaka. Det är en tisdagskväll i Lindome som startade för 3år sedan av Johan & Johan i Team Crosstränad och som nu växt sig så till den milda grad att man behöver ställa klockan mitt i natten när anmälan öppnar för att kunna få åt sig en plats…

– Det är bara träning…

Intalar man sig själv minuterna innan starten.

– Det är bara träning. Jag kör så länge knät håller

1min till start

– Äh fan jag ska in under 50min…

starten

START!

För första gången på Gbg swimrun så skiter jag i om jag simmar för långsamt och hindrar folk i vattnet, jag försöker få en så bra position som möjligt i vattnet och tänker lägga mig på någons fötter för att orka hålla farten uppe. Planen misslyckas dessvärre, men jag blir inte omsimmad, JAG simmar om folk, det har väl aldrig hänt?? Första simningen går över 1,5minut snabbare än året innan och SUB50 känns inte alls helt omöjligt om bara knät håller och mjölksyran håller sig borta. Upp ur vattnet för den korta löpningen och strax innan jag hoppar i andra simningen ser jag något bekant 2 meter framför mig ”Crosstränad” och ett par blåa paddlar, för första gången har jag lyckats hålla samma tempo som torpeden Per, nu är det allt eller inget. Andra simningen går som en dans, jag ser något blått framför mig och simmar ännu en gång om andra deltagare. En underbar känsla.. Nu är det 2km löpning strax under mjölksyran och kommer jag bara in på strax över 24min så borde jag orka andra varvet. Och så länge jag vet att jag har Per från Team Crosstränad framför mig så har jag någon att jaga.

IMG_5025

När jag tittar på klockan inför sista varvet så ser jag 24:10, nu är det bar att köra. På väg till näst sista simningen hör jag Johan Dahlhöjd ropa, slappna av nu, sträck ut och jag tar det lugnt i vattnet första metrarna, låter andningen komma igång och sen var det bara att köra. Simningen går nästintill lika snabbt som den första och jag struntar i att ta av både paddlar och glasögon när jag löper mot sista simningen där jag tar i från första till sista armtaget, armar och axlar har gjort sitt och hänger likt råa sladdriga fläskfilébitar när jag startar sista löpningen, intalar mig att det räcker med att jag håller under 5min/km så är det klart, SUB 50 är garanterat så länge inget händer längs med banan, och trots att träningen till största delen bestått av rehab i olika former med vikter, samt lite lugna cykelpass till och från jobbet och nästintill inga intervaller eller någon löpträning alls de senaste 2,5 månaderna förutom Kustjagarn så känns kroppen stark, ruskigt stark. Den sista långa backen besegras och på asfaltslöpningen där köttar benen på allt dom kan, strax över 4:00 tempo och målet på SUB 50 är det enda som gäller och klockan stannar på otroliga 48:16 och PB med över 3min!!… Och att jag, med tanke på knäskadan i April, vid det här laget dels har genomfört Kustjagaren och nu även kört banan på SUB50, den känslan är riktigt riktigt skön… Och den stärks ytterligare när jag från sidan får stå och heja fram Per när han spurtar in i mål.

IMG_5028

 

– Det är bara träning…. Som i samma sekund som starten går blir en riktigt rolig tävling!

Att träning kan vara så jobbigt, det kan jag förstå, men att det är 10min kvar för att jag ska kunna kunna nå banrekordet, det är för mig obegripligt och imponerande på samma gång!!

Andreas tittar på klockan och säger det blir sub 5 timmar, det blir bra det här, vi har 23 minuter till godo och lägger till ”annars får du en gaffel i ögat”… Djävligt uppfattat…

Jag hotade dig inte med en gaffel Calle, jag sa bara kort och gott ”…annars så dödar jag dig…” men mer specifik än så var jag aldrig om jag minns rätt 😉 ….

 

 

Stäng meny